elenorsliv.blogg.se

Livet som trebarnsmamma till Billy samt enäggstvillingarna Bonnie och Bianca, som alla blev till genom IVF. Välkomna till oss!

Jul

Publicerad 2015-12-27 12:33:04 i Allmänt, Billy, Graviditet, IVF, längtan efter ett barn, syskonförsök2,

Hej på er och god fortsättning.
 
Hoppas ni haft en bra jul. Det har  vi haft mycket mat och julklappar.
 
The family
 
Vi fick den bästa julklappen, sent på julaftonskvällen övertala Bobby mig att jag skulle göra ett graviditetstest och det var positivt!!
Jag har funderat nu några dagar om jag skulle berätta eller inte. men kom fram till att det är klart jag måste göra det. Delar ju glädje och sorg med er och det flesta har ju hjälpt oss så detta blev möjligt. Det är  väldigt tidigt, så jag vågar inte riktigt glädjas, är så rädd att få missfall igen.
 
Men måste berätta hur testet gick till, Bobby är ju så taskig ibland. Läkaren hade sagt till mig att ta testet dagen före julafton, men jag våga inte,var så rädd att det skulle vara negativt och att hela julen skulle vara förstörd.
När vi kom hem på julaftonskvällen så sa Bobby att vi är faktiskt två om detta och jag vill veta hur det ligger till,
Så det var bara för mig att snällt gå och kissa i burken. Just det här momentet har jag sådan ångest för, tror ingen kan förstå hur hemskt det är att ha tagit hundratals gravtest genom åren som varit negativa.
Jag lämnade över burken till Bobby och vi bestämde att vi inte fick titta förrän det gått tre minuter, men han såg direkt att det blev två sträck fast sa inget till mig. Jag satt på köksgolvet och hyperventilerade och tårarna rann, just då tänkte jag att varför gör vi detta, varför tvingar vi igenom oss dom här månaderna med smärta och oro.
Det var dom längsta tre minuterna i mitt liv och när klockan ringde titta Bobby på testet och sa: Nej, tyvärr det är bara ett sträck.
Jag började gråta och gick fram och kolla och då var det två fina sträck, just då blev jag så glad så då kunde jag inte skälla ut honom...
 
Tog ett dagen efter för att vara på den säkra sidan
 
 
Nu få vi hoppas att den lilla vill stanna i min mage.

Tacksam

Publicerad 2015-12-22 21:54:47 i Allmänt, Billy, IVF, längtan efter ett barn, syskonförsök2,

Hej på er =)
Nu har jag inte skrivit på några dagar igen,först var Billy sjuk i feber och sen fick jag magsjuka men nu är vi friska igen och hoppas verkligen det håller i sig så vi får vara pigga över jul.
 
Nu börjar det dra ihop sig både för jul och test. Konstigt, för en månad sen ville jag inget hellre än att mensen skulle komma och nu har jag ont i magen varje gång jag går på toa att den ska ha kommit. Har inte bestämt mig för när jag ska testa, är så rädd att hela julen ska bli förstörd.
 
En sak som är positiv med allt detta det är och som har varit ända sen Billy har varit liten är att jag tar mig så mycket tid med honom och låter han vara med överallt. Har mer tålamod. T.ex man kommer hem trött stressad och hungrig och ska ställa sig och laga mat så vill Billy alltid vara med och det tar hundra gånger längre tid och det skulle vara så lättare att sätta på en film åt honom, då tar jag ett djupt andetag och tänker att jag kanske inte får några mer barn som vill vara med och hjälpa mig i köket och om några år kommer Billy springa för livet när jag ber om hjälp. Och på nätterna vill han alltid komma över och ligga på min arm, det är det mysigaste som finns ibland kan jag ligga vaken och vänta och lyssna efter hans fotsteg, jag tror att om 10 år kommer han inte vilja ligga på mammas arm längre. Det är bara några exempel finns massa mer men jag tror ni förstår vad jag menar. Det går inte en dag jag tittar på Billy och känner mig tacksam och lycklig över honom. spelar ingen roll hur arg jag varit på honom. Utan Billy skulle denna period vara hemsk.
 
Jag måste få visa er en sådan fin text jag hitta och då känner jag mig ännu mera tacksam.
 
Hej Tomten! 🎅🏽
Tänkte jag skulle vara ute i god tid. Alla andra år verkar min önskan ha kommit bort.
Till julen 2018 önskar jag mig inga direkta presenter. Sådana som är inslagna i paket.🎁
Det jag önskar mig är ett snett och vint pepparkakshus som är dekorerat oerhört rörigt.
En julgran med pynt på en sida. Där ingen glaskula längre får plats. Pyntet önskar jag är gjort på ett dagis i närheten eller på vårt köksbord.
Jag önskar också att jag fått se ett luciatåg med massor av söta tomtar, stjärngossar massor av lucior och ingen tärna.
Önskar också att jag fått bli irriterad på att samma julsång sjungits härhemma sjuttioelva gånger.
Önskar faktiskt också en ond fot av kvarglömda lego på vardagsrumsgolvet. Det vore snällt.
Jag lovar tomten, får jag detta. Behöver jag inga presenter mer. Då har jag fått den största gåvan och kommer inte terrorisera dig mer.
 
Om detta nu skulle gå åt skogen så skulle jag bryta ihop, men jag skulle resa mig som jag gjort så många gånger förr, Jag har ett barn som inte ska behöva trösta sin mamma, jag har ett barn som ska få en rolig jul, jag har ett barn som kan reta mig till bristningsgränsen, jag har ett barn som slänger leksaker överallt, jag har ett barn som hänger alla kulor i granen på samma ställe, jag har ett barn som kommer med ett halsband han gjort till mig med bara fyra pärlor för han inte orkade göra mer, jag har ett barn som vägrar lämna min sida när jag ligger sjuk, jag har ett barn som jag älskar till månen och tillbaka och det är så många som inte får uppleva det och det skär i mitt hjärta...
 
 <3Mamma och Billy<3
 
 
 

Ruvare

Publicerad 2015-12-18 14:29:21 i Allmänt, IVF, längtan efter ett barn, syskonförsök2,

Är ju så kallad ruvare nu. Är på ruvardag 9 och det börjar bli mer och mer jobbigt. Den första veckan är inte så jobbig man är ju lite trött efter alla behandlingar, men man vet att det är långt till mens och testdag så man kan leva ganska vanligt. Det är nu det börjar bli jobbigt, Jag känner mig som en tickande bomb. Varje gång jag ska gå på toa så har jag en klump i magen att det ska komma blod på pappret,  är det växtvärk eller mensvärk jag har i magen, är jag inte lite  illamående, jag är nog lite extra trött. Bobby säger åt mig att inte tänka på det, men det är lätt för han att säga, det är inte hans kropp som utsätts för detta. Jag försöker verkligen sysselsetta mig och tänka på annat. Herregud huset har väl aldrig varit så välstädat som nu. Men varje gång det hugger till i magen så far ju tankarna tillbaka. Det är så jobbigt att vara maktlös bara vänta, men det finns ju inget jag kan göra...
 
 

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela