Ruvare
Är ju så kallad ruvare nu. Är på ruvardag 9 och det börjar bli mer och mer jobbigt. Den första veckan är inte så jobbig man är ju lite trött efter alla behandlingar, men man vet att det är långt till mens och testdag så man kan leva ganska vanligt. Det är nu det börjar bli jobbigt, Jag känner mig som en tickande bomb. Varje gång jag ska gå på toa så har jag en klump i magen att det ska komma blod på pappret, är det växtvärk eller mensvärk jag har i magen, är jag inte lite illamående, jag är nog lite extra trött. Bobby säger åt mig att inte tänka på det, men det är lätt för han att säga, det är inte hans kropp som utsätts för detta. Jag försöker verkligen sysselsetta mig och tänka på annat. Herregud huset har väl aldrig varit så välstädat som nu. Men varje gång det hugger till i magen så far ju tankarna tillbaka. Det är så jobbigt att vara maktlös bara vänta, men det finns ju inget jag kan göra...
