elenorsliv.blogg.se

Livet som trebarnsmamma till Billy samt enäggstvillingarna Bonnie och Bianca, som alla blev till genom IVF. Välkomna till oss!

När Billy blev storebror

Publicerad 2016-09-11 11:45:00 i Allmänt, Billy, BonnieochBianca,

Hello, hoppas helgen har varit bra. Jag är lite dålig på att uppdatera varje dag, livet kommer emellan. Just nu är tjejerna inne i en fas där dom är lite mindre nöjda med allt. Livet med tvillingar är tufft men underbart.
 
Min förlossningsberättelse får jag ta någon annan gång, nu ska jag berätta om storebror Billy. I vecka 34 hamnade jag på sjukhus och blev liggande tills tvillingarna kom. Det var mitt i sommaren, förskolan var stängd och Bobby hade ett hus han behövde bli klar med, så Billy fick bo hos morfmor och morfar. Han blev såklart orolig och frågade om jag skulle dö men han hälsade på mig varje dag och vi gjorde det till en mysig stund och man såg hur han lugnade ner sig.
Här hälsar dom på, man kan ju undra vem i familjen som var höggravid med tvillingar.
 
Billy har fått vara väldigt delaktig i graviditeten och i att få fatta många beslut. Han kom på namnet Bianca och bestämde att tvilling 1 (som läkarna kallade dem i magen) var Bonnie och tvilling 2 var Bianca. Jag är så glad att det inte blev killar för då hade han bestämt att dom skulle heta Tom och Jerry.
 
Samma dag tjejerna kom tror jag han ringde oss på facetime minst 10 gånger för han ville titta på tjejerna, vi skulle hålla mobilen så han kunde pussa på dem, han var så söt.
Självklart var Billy först att besöka oss på neo och hans stolhet och glädje gick det inte att ta miste på. Jag tänkte för mig själv, undra hur länge han kommer tycka det är roligt och mysigt med syskon innan han ledsnar. Det har snart gått sju veckor och han har inte visat en sekund att han har tröttnat.
 
Billys första möte med Bonnie. Dom körde kängurumetoden.
 
 Alla mina tre barn tillsammans för första gången, den lycka och stolthet jag kände då värkte i bröstet.
 
Tiden efter blev lite turbulent för Billy. Han förstod inte varför vi inte fick komma hem och varför han inte fick vara kvar hos sin familj. Han fick åka runt lite och bo hos nära familj och vänner. Han klara det galant, det var nog mycket värre för mig och mitt samvete, men Billy var glad precis hela tiden och hälsade på oss flera gånger.
 
Jag och Billy har alltid varit väldigt tajta eftsom vi varit ensamma mycket och han brukar alltid själv säga att han är en mammagris. När vi kom hem blev det ganska tufft för oss alla innan vi hitta alla rutiner och man märkte på Billy att han gick på högvarv och var mer arg, men bara på mig. Jag fick ta all skit, mot Bobby och flickorna var han jättegullig. Det gjorde mig inget. Jag tog gärna smällarna när jag fick se hur söt han var mot Bonnie och Bianca. Men en kväll sved det till lite när jag skulle säga godnatt han sa "Mamma, jag är ingen mammagris längre, det slutade jag med när du låg på sjukhuset. Nu är jag bara en pappagris."
 
Det jag tycker har varit svårast med att få tvillingar det är att räcka till, man går ständigt runt med dåligt samvete speciellt mot Billy. En förmiddag bestämde jag och Billy att vi skulle spela kort, vi började spela sen började Bonnie och skrika, jag fick henne tyst men då började Bianca och sen båda. Då sa Billy "Mamma det är nog bäst du tar  hand om dom" så plockade han ihop kortleken och satte sig och lekte själv. Jag såg besvikelsen i hans ögon och då kände jag mig otillräcklig. Tjejerna är rätt krävande, men inte ett dumt ord har han sagt om dom. Han pussar dom hundra gånger om dagen och kan inte sova om han inte får pussa dem godnatt och säga att han älskar dem. Häromdagen skulle Billy pussa på Bianca, och råkade slå till Bonnie i huvudet så hon blev lite ledsen, han blev helt förstörd och bröt ihop total och skrek att "jag gjorde illa Bonnie, hon kommer dö!" Då fick jag trösta både en ledsen Billy och  en ledsen Bonnie.
 
Under sommaren vändes hela Billys värld upp och ner, mamma var borta i över 3 veckor medan han fick flytta runt. När jag väl kom hem hade jag med två skrikande saker som tog nästan all tid och när han började på förskolan så var det på ny avdelning i nytt hus. Han har tagit det så bra, varit glad för det mesta och aldrig gnällt, inte konstigt att han har gått lite på högvarv.
 
<3 Tänk att just DU blev världens bästa storebror. <3
 
 
 

Kommentarer

Postat av: Susanne

Publicerad 2016-09-11 14:36:18

Älskade barn❤️Såå otroligt vacker bild på era fina barn Elenor!
Stor kram

Postat av: Anonym

Publicerad 2016-09-11 20:31:04

Nej men åh vilken fin bild! Och vilken fin storebror 💙

Postat av: Anonym

Publicerad 2016-09-13 16:28:39

Åh vilken igenkänning! Det där hemska samvetet man har konstant! Mina tvillingar är precis ett år nu korrr & än känns det inte helt bra! Men bättre än tiden där i början i varje fall! Tack för en härlig blogg med hög igenkänninh! 😅 /ny läsare

Postat av: Mickan

Publicerad 2016-09-14 13:53:15

Men han är så fin! Du är en fantastisk mamma och gör ditt bästa i alla lägen! Heja dig ❤️❤️

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela