elenorsliv.blogg.se

Hej på er.

Vilket väder alltså. Känns ju som mitten på sommaren och inte mitten av hösten. Jag är superglad åt vädret, då det känns som jag missade sommaren det här året. Först var jag för tjock att vara ute, sen låg jag ju på sjukhuset när det var som varmast, så nu njuter jag.

 

Billy har tjatat om syskon länge, han  tyckte det var så konstigt att alla runt omkring honom fick syskon men inte han. Det gjorde så ont i mig att inte kunna ge honom det han mest ville ha, och hur förklarar man för ett barn att han kanske aldrig får nått syskon.

 

När jag väl blev gravid så ville vi inte berätta för honom för tidigt pga av mina tidigare missfall. Eftersom jag mådde så dåligt tidigt i graviditeten så var det svårt att inte tala om något för Billy, han har alltid varit så beskyddande och orolig över mig så han märkte direkt att nått inte var som det skulle. I vecka 8 samma dag som vi fick veta att det var tvillingar berättade vi för Billy. Det var lite väl tidigt, men eftersom han var så orolig så tyckte vi det var bäst att berätta varför mamma låg i soffan och kräktes hela dagarna, om det skulle bli missfall fick vi ta det problemet då.

Den lyckan som jag fick se när vi vissade ultraljudsbilden och berättade att han skulle få två syskon kommer jag aldrig glömma, mina tårar rinner nu när jag tänker på det. Det första han sa var "Men mamma jag ser inga bebisar och du är ju inte lika tjock som moster"  Han mena att han inte såg några på ultraljudsbilden (det såg ut som två bönor) och att jag inte var lika tjock som min höggravida syster. Sen drog han upp tröjan, pussade på magen och sa "Jag älskar er"

 Från den dagen till den att dom kom ut har han varje kväll pussat godnatt till magen och sagt hur mycket han älskar dom.

 

Graviditeten var en svår tid för oss alla och det märktes på Billy, han blev väldigt ledsen varje gång jag hamnade på sjukhus och blev mer orolig på förskolan och det funkade inte riktigt runt kompisarna. En morgon orkade jag inte göra frukost till honom så då fick han själv hämta mariekex och mjölk, då trodde jag att jag skulle gå sönder. Jag började tvivla  på om vi verkligen hade gjort rätt, skulle vi skaffa fler barn när jag inte kunde ta hand om den jag redan hade. Mina tankar var ju inte riktigt logiska eftersom jag var så körd i botten.

Men han var helt underbar mot mig. Jag minns en lördag i januari, jag var så dålig, när jag behövde gå på toa kröp jag dit gråtande för jag orkade inte gå. Den dagen låg jag i sängen hela dagen och han lämnade inte min sida...